Ett vanligt ämne som ofta väcker funderingar är skillnaden mellan takpapp, underlagsduk och ytpapp. Så vad är skillnaden mellan dessa? Låt oss reda ut detta!
Vi kickar igång med det mest grundläggande:
Takpapp är ett allmänt begrepp som används för att beskriva olika typer av bitumenbaserade takmaterial.
Ytpapp är en specifik typ av takpapp som används som ytskiktet på taket. Det är det som skyddar ditt hem från väder och vind.
Underlagsduk är ett skyddande lager som placeras under takets ytskikt för att ge extra skydd mot fukt och skador. Det är en modernare variant jämfört med traditionell underlagspapp och har som främsta fördel att det är lättare att hantera. Underlagsduken har en polypropenväv på ovansidan istället för sandbeläggning, vilket gör den både lättare i vikt och enklare att arbeta med på taket.
Underlagspapp är det traditionella alternativet för att skydda taket från fuktinträngning under ytskiktet. Till skillnad från modern underlagsduk är den tjockare, mer köldflexibel och kan klara högre temperaturer beroende på papp. Vissa typer av underlagspapp kan därför användas under ytpapp, vilket är något som underlagsduk inte klarar av idag. Dess tyngd gör den dock mer krävande att arbeta med vid installation.
Takpappens historia tar sin början i Sverige på 1780-talet när Arvid Faxe blev den första att tillverka detta material i landet. På den tiden bestod takpappen av kvadratiska skivor, och dess sammansättning var långt ifrån vad vi ser idag. Materialet var en blandning av lumppappersmassa, kalk, koppar, järnhaltig jord och animalisk olja, vilket gav det en viss hållbarhet och motståndskraft.
Dessa kvadratiska skivor var det första steget i utvecklingen av takpapp som vi känner till idag. Trots att processen och materialen var relativt enkla jämfört med dagens standard, lade Faxes innovation grunden för framtida förbättringar. Under 1800-talet började tekniken att förfinas, och man övergick till att tillverka takpapp i större rullar, vilket gjorde installationen både snabbare och mer effektiv. Med tiden kom också upptäckten av att impregnera takpappen med tjära för att öka dess vattentäthet, en metod som ytterligare förbättrade takens skyddande egenskaper.
Dagens takpapp är resultatet av århundraden av utveckling och förädling. Med moderna material och avancerade tillverkningsmetoder har takpapp blivit en högteknologisk produkt, känd för sin långa livslängd och förmåga att stå emot både mekaniska påfrestningar och extrema väderförhållanden.
Ytpapp är det lager på taket som ger ditt tak det yttersta skyddet mot väder och vind. Den är designad för att vara både hållbar och väderbeständig, vilket gör den till ett populärt val för många typer av byggnader, från bostäder till större kommersiella fastigheter.
En viktig del av installationen av ytpapp är att man gör en mekanisk infästning i bef alt ny trp-plåt, trä-eller betongunderlag. Man kan även bränna ihop det med den gamla papptäckningen (strängsvetsning) därefter bränns skarven ihop med en gasolbrännare. Detta är en avgörande process som gör att pappen fäster ordentligt på taket, vilket säkerställer ett tätt och hållbart skydd mot fukt och andra yttre påfrestningar. Denna metod hjälper till att skapa en robust försegling, vilket är särskilt viktigt i områden med tufft klimat.
Men ytpapp är inte bara solsken och rosor. Att ha ytpapp som ytskikt kommer med sina egna nackdelar gentemot andra ytskikt:
• Även om ytpapp är hållbart, har det en kortare livslängd jämfört med vissa andra takmaterial, som tegel eller plåt. Det kan kräva underhåll eller byte efter 20–30 år, beroende på väderförhållanden och kvaliteten på installationen.
• Montering av ytpapp kräver specialverktyg och kunskap, särskilt eftersom det måste svetsas ihop med en gasolbrännare. Detta gör installationen mer komplicerad och kräver professionell hjälp, vilket kan öka kostnaderna.
• Ytpapp används oftast på tak med lägre lutning eftersom den är mer motståndskraftig mot vattenintrång och inte kräver en viss lutning för att hålla tätt som andra tätskikt. Däremot är det mindre vanligt att applicera ytpapp på tak med högre lutning, då detta kräver mer arbete; takläggaren måste jobba från stegar som man går/står på medan pappen svetsas vilket försvårar montaget.
Pssst. Du vet väl att du kan ringa eller maila oss på TJB ifall du har frågor om just svetspapp?
Underlagsduk fungerar som ett skyddande lager som monteras under ytskiktet. Det hjälper till att förhindra att fukt tränger igenom taket, vilket kan orsaka allvarliga skador på byggnadens struktur. Underlagsduk är vanligtvis lättare och enklare att hantera än traditionell underlagspapp, vilket gör det till ett populärt val bland både professionella och gör-det-själv-entusiaster.
En annan fördel med underlagsduk är dess högre riv- och draghållfasthet, vilket innebär att den är mer motståndskraftig mot skador under installation och under byggtiden. Detta är särskilt viktigt i områden med ogynnsamma väderförhållanden, där taket kan utsättas för mycket stress.
Underlagspapp är en annan typ av skyddslager som används under ytskiktet. Till skillnad från underlagsduk är underlagspapp tjockare och har en stomme av polyester med ett tjockt lager köldflexibel bitumen. Den är ytbelagd med sand och används ofta som underlag för olika typer av takbeläggningar.
En av de största fördelarna med underlagspapp är dess hållbarhet och förmåga att hantera höga mekaniska påfrestningar. Detta gör den särskilt lämplig för användning på äldre tak eller i situationer där taket kommer att utsättas för mycket rörelse eller belastning.
När du väljer mellan underlagsduk och underlagspapp, finns det flera faktorer att ta hänsyn till. Här är några viktiga frågor att ställa sig:
Svaga, mjuka och skadade underlag kräver särskilt under byggtiden att takpapp för hög mekanisk påverkan används. Eftersom tillspikning av ströläkten mellan takstolarna här inte får samma dragkraft kan spikhålen rivas upp något av den glidbelastningen som uppstår när man förflyttar sig på taket. Oavsett produktval rekommenderas i branschen en tätning mellan underlagstak och ströläkt, särskilt då vid snedställd läkt mot t.ex. ränndalar.
Vid kall och våt väderlek fäster klisterkanten tillfälligt sämre vilket ökar risken för vindfång vid kraftig blåst med produkter som är avsedda för enbart dold infästning. I samtliga dessa fall är en produkt avsedd för synlig genomspikning med dubbel klisterkant att föredra.
Falsade plåttak eller klicktak ställer höga krav gällande mekanisk påverkan särskilt under byggtiden. Dessa taktyper får inte ha kontakt med spikskallar. Plåtens infästning och klammer skruvas igenom underlagstäckningen.
Arbetet med montering av takpapp vid taklutningen över 37° belastar takpappens infästning hårdare men bidrar även till högre mekanisk påverkan från skor och materialavlägg. Lägsta lutning för respektive underlagsprodukt anges i tabellen.
På komplicerade tak är det svårare att utföra arbetet helt korrekt med dold infästning än med en takpapp som får genomspikas synligt.
I vissa projekt kan det finnas föreskrivna krav från kommunen eller uppdragsgivaren angående vilka material som ska användas under ytskiktet. Dessa föreskrivna krav måste följas noggrant för att säkerställa att installationen uppfyller de angivna standarderna.
Sammanfattningsvis är skillnaden mellan takpapp, underlagsduk och ytpapp viktig att förstå för att kunna välja rätt material för ditt nästa takprojekt. Takpapp är ett allmänt begrepp som omfattar både underlagspapp och ytpapp. Underlagsduk är ett lättare och mer hanterbart alternativ till traditionell underlagspapp, medan ytpapp är det slutliga, väderbeständiga lagret som skyddar ditt hem.
Att välja rätt underlagsprodukt är avgörande för att säkerställa att ditt tak blir hållbart och effektivt skyddat mot väder och andra påfrestningar. Genom att förstå skillnaderna och ställa rätt frågor kan du fatta ett välgrundat beslut som kommer att hålla ditt tak i toppskick i många år framöver.
Behöver du mer information än den vi delat med oss av här så är det bara att kontakta oss på info@tjb.se eller ring 0512-199 59 så lovar vi att hjälpa till.